Borttappat och vad jag egentligen gör

Härom dagen pratade morfar med Ellen och efter ett tag så frågade morfar vad Ellen trodde att mormor gjorde. Han fick då till svar att "momo kanske kissar i duschen". Ursäkta!? Vad?!

Nä det är inte vad jag gör hela dagarna utan jag tappar bort saker. Det är nycklar, bankkort, mobilen och nu också mina glasögon. Dem blå inte dem röda. Tack o lov för att jag har två par. Mina blå försvann på midsommardagen då jag hade badat med Ellen. Dagen därpå åkte jag och min man för att leta rätt på dem. Jag trodde att jag glömt dem där vid hade suttit och grillat. Vi letade och letade! Bilen hade jag rotat igenom åtskilliga gånger utan något fynd.Jag fick andra att leta också. Exempelvis så besökte vi mamma och Jan under midsommardagen och jag tänkte att jag förlagt glasögonen hemma hos dem eller att dem ramlat ur bilen när jag klev ur. Så dem fick minsann leta och kratta vid vägkanten men utan resultat. En teori var också att det kunde ha varit en skata som glidit omkring hos mamma och Jan. Den kunde ju ha gillat glasögonen och tänkt att dem vill jag ha i mitt bo. Boet var alldeles för högt upp så det gick inte att kolla.

Nu fanns det en teori till. Det finns numera (vilket jag högst ogillar) en camping i närheten där vi tillbringat vår midsommardag. Kan någon av dessa gäster hittat dem och lämnat in dem? Den teorin var alldeles riktig. Häromdagen ringde Kurt som bor vid Campingen och meddelade att mina blå glasögon går att hämta hos honom. Campingägaren hade hört av sig och berättat att en av gästerna hade hittat mina glas och lämnat in dem. Tack, tack!

I skrivandet stund har jag tappart bort något som ingen kan hitta nämligen min röst. Jag är så hes och låter troligtvis som skatan som bor hos mamma och Jan. Krax, krax!

Nu så ska jag säga hejdå och fira min och BÅ:s 32.åriga bröllopsdag! Jag ska inte kissa i duschen!

Kram Annika

Gillar