Högtidligt

Inom hälsobranchen används ofta mottot "bästa motionen/träningen är den som blir av" och det stämmer ju. Men häromdagen kom jag på att den bästa fikan måste ju vara den som blir av. Tänk vad många gånger jag har sagt till folk att vi måste ses över en fika men så blir det aldrig av. Får ta till mig detta motto. Bjud mer folk på fika!

Igår var det en högtidlig dag tycker jag. BÅ och jag var nämligen i Colombo och röstade. Jag vill gå så långt att säga att det är något av det finaste du kan göra för ditt land att rösta. Vilken frihet vi har i Sverige som gör att vi kan gå och rösta utan hot och utpressning.

Personalen på konsulatet var väldigt osäkra på hur allt skulle gå till så vi fick hjälpa dem att översätta eftersom själva röstkuvertet var på svenska. Kuverten, inte dem vita, utan ett stort gult som du lägger dina vita kuvert i hade klibbat ihop sig så det var ju inte så bra. Såg nästan ut som om någon försökt att öppna det två gånger. Sk slickekuvert är inget bra i denna fuktighet. Det hade också varit bra om svenska ambassaden i Dehli hade skickat en välinsatt svensk person under dem här 3 dagarna som det är möjligt att rösta.

Du kanske tycker att det är tidigt för röstning men det är ju för att våra röster ska hinna fram i tid till valet.

Fint pyntat var det med majstång och flaggor på konsulatet. En av tjejerna hade svensk t-shirt på sig. Dem är så fina på konsulatet och dem känner igen oss nu.

Efter högtidsfika så var siktet inriktat på att lämna in vår ansökan om ett rekommendations brev. Ni vet den där högen på 73 sidor gånger 2. Brevet som vi behöver för att söka vårt visum. Vi hann med flera andra saker också som exempelvs att skrämma upp en bankdirektör! Så vi var nöjda med dagens Colombobesök!

Jag passade på att ta några bilder på blommorna utanför vårt colombokontor. Så vackra!

Idag har jag tvättdag så jag tvättar som en galning innan strömavbrotten i eftermiddag/kväll. Håller också koll på om det regnar. Så fort jag hör det minsta smatter på taket galopperar jag i högsta fart ut och river och sliter ner tvätten. Käre dar! Undrar vad grannarna tänker?

Kram Annika

Gillar